Studier om utlandsresenärer

Anna Qvarnström är legitimerad barnmorska med magisterexamen i vårdvetenskap och har även gått en grundkurs i sexologi och samlevnad. Anna har under 2012-2013 arbetat i ett samverkansprojekt mellan Linnéuniversitetet och Adlon, som har syftat till att identifiera vilka preventiva insatser mot hiv/STI unga vuxna (20-29 år) och MSM har mött inför sin utlandsresa. Syftet med projektet var också att se vilka preventiva insatser som är önskade, vilka som är effektiva och möjligen vilka som inte är det. Med hjälp av denna kunskap är förhoppningen att kunna bidra till en bättre anpassad information/intervention till dessa grupper i framtiden. 

Projektet har resulterat i två rapporter. En kvalitativ studie där Anna har intervjuat unga vuxna och en kvantitativ studie där personer i MSM-gruppen har besvarat en enkät som legat ute på Qruiser. För att ta del av rapporterna klicka här. En sammanfattning av de båda rapporterna finns nedan.

För beställning av den tryckta rapporten (kostnadsfri) eller andra frågor kontakta Elin Ståhl Johansson: elin@adlongruppen.se

INFORMATION MAN INTE KAN FÅ FÖR MYCKET AV
En kvalitativ intervjustudie med unga vuxna 20-29 år som rest utomlands senaste året

Sammanfattning 

Hela befolkningen omfattas av det nationella preventionsarbetet mot hiv/STI, men då vissa grupper är särskilt riskutsatta eller känsliga har dessa fått särskild prioritet. Två av dessa grupper är unga vuxna samt utlandsresenärer. Unga vuxna har generellt sett ett aktivt sexliv med flera sexualpartners men använder kondom i liten utsträckning, vilket gör dem riskutsatta för hiv/STI. Resande har visats vara en faktor som höjer riskbeteende och det är vanligt bland både kvinnor och män att ha sexuella kontakter utomlands. Samtidigt är alkoholkonsumtionen högre och sannolikheten att skydda sig mot hiv/STI minskar. Syftet med studien var att genom intervjuer undersöka vilka preventiva insatser mot hiv/STI unga vuxna (20-29 år) som rest utomlands har varit i kontakt med och hur dessa har uppfattats. Vidare var vi intresserade av att veta mer om vad denna grupp hade önskat för slags information/intervention om hiv/STI inför sin utlandsresa. Sammanlagt intervjuades 48 personer, fördelat på 12 fokusgruppsintervjuer och 4 enskilda intervjuer. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Det huvudsakliga resultatet som framkom var att få hade nåtts av någon form av preventionsarbete mot hiv/STI inför sin utlandsresa, men att majoriteten ställde sig positiva och hade gärna tagit emot mer kunskap. De unga vuxna diskuterade det problematiska med att nå unga vuxna utlandsresenärer, då det idag går att boka resor på så många olika sätt. Detta kunde förebyggas med bättre sex- och samlevnadsundervisning under skoltiden. Ett forum där unga vuxna kunde nås var via sociala medier. De önskade kortfattad information, ej långa informationsbroschyrer. Unga vuxna önskade mer dialog och personlig kontakt än traditionell undervisning inför utlandsresor. De ville veta vart de kunde vända sig både inför utlandsresan men även utomlands om de behövde hjälp. Vi menar att det är viktigt att utveckla och samordna sex- och samlevnadsundervisning under skoltiden och därmed förändra attityden till STI och användande av kondom. Ett sätt att nå unga vuxna är att använda sociala medier. Ett annat är att vara aktiv med preventiva insatser vid gymnasietidens slut då många reser utomlands samt att nå unga vuxna på universiteten.

MYCKET VIKTIGT, MEN EGET ANSVAR? 
En webbaserad kvantitativ studie om preventionsarbete riktat mot MSM som  rest utomlands senaste året

Sammanfattning

MSM (män som har sex med män) samt utlandsresenärer är två av de grupper som ges särskild prioritet i det nationella preventiva arbetet. Det finns en högre prevalens av hivsmitta bland MSM än hos befolkningen i övrigt och dessutom en hög förekomst av andra STI (sexuellt överförbara infektioner). Det är känt att resande och semester kan innebära ett sexuellt risktagande beträffande antal partners och minskat kondomanvändande. I flera europeiska storstäder som är vanliga turistmål är förekomsten av hiv/STI stor, vilket har medfört att smittor som tidigare varit relativt ovanliga i Sverige återigen har börjat öka. Syftet med studien var att söka kunskap om vad MSM som rest utomlands senaste året har för erfarenheter av och attityder till preventionsarbete inför utlandsresor. Data samlades in genom en webbaserad enkät genom internetforumet Qruiser. Dataunderlaget bestod av 656 enkäter som besvarats av MSM i åldern 18-75 år, som hade rest utomlands senaste året. Analysen i denna studie har i huvudsak varit deskriptiv, men bivariata analyser har gjorts och statistiskt signifikanta skillnader mellan grupper har undersökts med chi-2-test. Signifikansnivån var 95% (p<0,05). Den huvudsakliga jämförande variabeln har varit Adlonlänen mot övriga län, men analyser har även gjorts på ålder, relationsstatus och utbildningsnivå. Av männen hade 72.6% gjort sin senaste resa inom Europa och 78.7% hade haft nöje som huvudsakligt syfte med resan. Endast 4.6% upplevde att de mött preventionsarbete i Sverige inför sin resa. Hos 22.7% fanns erfarenhet av att ha mött preventionsarbete under sin utlandsvistelse. Trots att en stor del ansåg att de själva inte hade velat ha information om hiv/STI inför sin resa, menade en majoritet (58.4%) att det borde erbjudas mer. De ansåg att det var lätt att själv hitta eller söka upp information (79%), och 87% angav att de skulle söka information via internet. Gratis tillgång till kondomer och glidmedel ansågs hos 68.3% vara en lämplig preventionsinsats. De föredrog skriftlig information och/eller reserådgivning framför muntlig (59 % respektive 26.2 %). Då det är vanligt att resor bokas via internet kan resebyråer, flygbolag  eller företag som erbjuder service till resenärer som reser till orter med hög förekomst av hiv även länka till information om sexuell hälsa. Sjukvårdspersonal som träffar MSM kan också fråga om eventuella framtida resplaner vid rutinundersökningar eller hälsokontroller. Viktigt är att detta sker på ett kompetent och respektfullt sätt då denna grupp kan ha upplevelsen av att känna sig stigmatiserad eller diskriminerad.